Your Name

Filmen:
Okej, låt mig inleda denna recension med att påpeka att jag inte är ett särskilt stort fan av anime. Jag har haft så oerhört svårt för majoriteten av den anime jag faktiskt har försökt att konsumera genom åren. Allt från Full Metal Alchemist till den superhyllade Attack on Titan. Överlag så uppskattar jag verkligen det visuella kring anime, men blir nästan omänskligt irriterad när en karaktär påtvingat drar igång en tjugo minuter lång utläggning om dennes tankesätt kring sin sinnesstämning. För att inte tala om alla uttjatade scener när en karaktärs ögon förvandlas till ett "X" samtidigt som tio liter tårar forsar ut genom dem. Detta kallas ju för "tropes", och animevärlden är fylld med hundratals sådana.

Lyckligtvis faller inte Your Name in i den kategorin av anime. Den är istället otroligt avskalad och känns nästan mer som en västerländsk film, även om skådeplatsen är japansk. Your Name är även rent visuellt en av de snyggaste filmerna jag sett, oavsett genre. Animationerna är fullständigt makalösa, och jag kommer på mig själv att pausa filmen flera gånger för att ta in allting som presenteras i varje enskild sekvens. Det finns dock en hint av 3D-animering som jag vet att majoriteten av anime-fans inte uppskattar, men det är så pass subtilt och väl genomfört att jag inte stör mig det minsta på det. Detaljrikedomen har även en viss funktion i handlingen, då karaktärerna spenderar mycket tid framför telefonen, därför blir det extra viktigt att lurarna känns övertygande när vi får se dem i närbilder. Och övertygande är dem, något så in i bomben. Jag kan bara tänka mig hur många arbetstimmar det måste ha tagit för att få en tecknad telefon att nästintill se verklig ut. Animationerna i filmen är fruktansvärt välgjorda, den saken är klar.

Premissen är att två tonåringar, med helt olika bakgrunder, en dag byter kropp med varandra. Det förklaras inte direkt varför detta sker, och karaktärerna tvingas agera utifrån denna bisarra händelse. Mitsuha är en flicka boende någonstans i den japanska landsbygden, och drömmer sig bort till ett liv utanför den lilla småstad hon växt upp i. Hon drömmer om Tokyo och de enorma skyskraporna fyllda med neonblinkande reklamskyltar. Pojken Taki lever precis det liv hon så ofta drömmer om, då han vuxit upp i Tokyo, samtidigt som han tar del av "exotiska" upplevelser som att gå och fika på ett kafé, något som Mitsuha aldrig upplevt. Det blir självklart en kulturkrock när de vaknar upp i varandras kroppar, när de inte riktigt vet hur de ska förhålla sig till omvärlden. Och för att inte tala om hur de reagerar på när de befinner sig i en kropp med det motsatta könet.

Saken är dock att denna premiss har gjorts flera gånger tidigare, med mer eller mindre lyckade resultat. Jag tycker inte att Your Name tillför något speciellt ur den aspekten, mer än att den gör allting väldigt snyggt och lyckas förmedla händelseförloppet på ett logiskt sätt inom ramarna av sin värld. Det enskilt största problemet med filmen är dock tempot, och att handlingen inte griper tag i mig särskilt mycket. Det som börjar så intressant planas sedan ut och börjar handla om någonting annat under den andra akten. Dock så sitter jag ändå smått fängslad över den otroligt vackra visuella presentationen, och för mig är det en sådan pass stor behållning att det i slutändan inte gör någonting att tempot är på tok för segt.

Your Name hade säkerligen mått bra av att kortats ner i redigeringsrummet, men det finns ändå någon form av charm i kompromisslösheten i den. Den vill inte vara en tokflamsig och actionfylld anime, det är precis raka motsatsen - en lågmäld, känslofylld och vacker berättelse som inte borde lämna någon oberörd.

Bilden:
Your Name är en anime som på ett sömlöst sätt blandar datoranimation och handtecknade rutor. Detaljerna och vyerna är skarpa som bara den, bara en sådan liten grej som att telefonerna när de visas i närbild faktiskt ser ut som en riktig telefon gör att hela upplevelsen säljs in på ett snyggt sätt. Det finns inte direkt någonting negativt att nämna angående kvalitén på bilden, den är rakt igenom briljant. Filmen har formatet 1.78:1.

Ljudet:
Dolby TrueHD 5.1-mixen lämnar inte mycket att önska. Välbalanserat och fylligt ljud som målar upp en levande och trovärdig bild av det som sker. Det enda problemet är att ljudet från rösterna kan slå lite väl högt i vissa scener, men absolut ingenting som drar ner helhetsupplevelsen.

Extramaterialet:
Absolut ingenting. Här ekar det tommare än Tom Sizemores bankkonto.